Assistansersättning

Sidan har lagt upp i syfte att informera dig om vad assistansersättning är samt berätta om vår verksamhet Jevia Assistans och hur den kan hjälpa dig.

Lite om vår verksamhet och vad vi kan erbjuda dig som kund

JeviaAssistans har en låg avgift, från 5% av assistansersättningen (275 kr 2013) och höga löner med bra anställningsvillkor. Kundavtalet skräddarsys utifrån dina behov/önskemål så assistansen ska passa din vardag så bra som möjligt. Som kund är du delaktig i alla beslut som rör assistansen, vi arbetar nära dig som kund med tät kontakt om så önskas. Vi erbjuder kostnadsfri juridisk hjälp med b la ansökan till försäkringskassan och överklaganden av olika slag m.m.. Vi har tillstånd hos Socialstyrelsens och KFOs kollektivavtal. Verksamheten är rikstäckande och vi finns alltid tillgängliga på vad vi kallar jourtelefon (24 h). Vi har friskvård och kundaktiviteter för att långsiktigt bygga en bra organisation.

Välkommen att kontakta oss om du vill veta mer

Kontakta oss gärna för att diskutera hur genomförandet av din assistans kan bli bättre.

E-post: info@jevia.se

Vem har rätt till assistansersättning och personlig assistans?

1. Rätten till personlig assistans finns inskriven i LSS – lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, 9 § 2. Kommunen har ett basansvar för den personliga assistansen men stat och kommun har ett delat finansiellt ansvar. Statens ansvarstagande regleras bland annat i lag (1993:389) om assi-stansersättning, LASS. Personer som:

2. tillhör personkretsen och

3. har ett grundläggande behov (behov av assistans för att kunna inta måltider, klä på och klä av sig, personlig hygien, kommunicera med andra eller som har behov av annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om personen med funktionsnedsättningen) som är större än 20 timmar per vecka och som inte får sina behov tillgodosedda på annat sätt, har rätt till biträde av personlig assistent enligt 9 § 2 LSS och assistansersättning enligt LASS.

Det betyder att Försäkringskassan finansierar den del av assistansen som överstiger de första 20 timmarna. Den som har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov har även rätt till assistans för andra personliga behov om behoven inte tillgodoses på annat sätt. Om det grundläggande behovet är 20 timmar eller lägre per vecka är det kommunen som enligt LSS är ansvarig myndighet.

Kommunen ska, när den beviljar antal timmar personlig assistans, även ta med behov av assistans för andra personliga behov utöver de grundläggande behoven. Den som beviljas personlig assistans genom kommunen kan också erhålla insatsen i form av ekonomisk ersättning. Till utformning och storlek bör den ekonomiska ersättningen följa samma principer som tillämpas av Försäkringskassan. Kommunens skyldighet att, om den inte själv tillhandahåller den personliga assistansen, ge ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för assistans ska utgå från de verkliga kostnaderna för insatsen. Med skäliga kostnader avses samma slags kostnader som i LASS (jfr prop 1992/93:159 sid 175). Det timbelopp som fastställs av regeringen enligt de nya reglerna i LASS kan därför tjäna till viss ledning vid bedömningen av kostnadernas skälighet. Den som har en bestående fysisk eller psykisk funktionsnedsättning kan ha rätt till assistansersättning.

Vad är assistansersättning?

Assistansersättningen är ett bidrag till den ersättningsberättigade för kostnader denne har för sin personliga assistans. Med assistansersättningen kan den enskilde själv anställa en eller flera personliga assistenter eller mot ersättning anlita kommunen eller annan assistansanordnare som arbetsgivare för dessa.

Rätten att välja arbetsgivare har tillkommit för att tillförsäkra enskilda assistansberättigade självbestämmande och avgörande inflytande över utformning och innehåll i den egna assistansen. Om den enskilde önskar ha någon som han eller hon lever i hushållsgemenskap med som personlig assistent måste en fristående assistansanordnare eller kommunen vara arbetsgivare för den som utför assistansen.

Den ersättningsberättigade kan även välja att ha flera olika arbetsgivare för sin assistans. Den administrativa begränsning som finns är att Försäkringskassan, enligt RAR (Riksförsäkringsverkets allmänna råd) 2002:6 till 11 § förordningen om assistansersättning, endast bör betala ut ersättning till en person eller verksamhet. Om det inte är till den ersättningsberättigade sker utbetalningen normalt till den assistansanordnare som administrerar huvudparten av beviljade assistanstimmar.

Vilket inflytande har den assistansberättigade över hur assistansersättningen används?

Från och med den 1 juli 2008 lämnas assistansersättning endast under förutsättning att den används för köp av assistans från en annan fysisk eller juridisk person (= en assistansanordnare) eller för kostnader den ersättningsberättigade har för att själv som arbetsgivare avlöna sina personliga assistenter.

Assistansersättningen som en anordnare får i betalning av den ersättningsberättigade blir anordnarens egna pengar och alltså intäkter i den egna verksamheten. Det förhindrar inte att anordnaren arbetar med individuell redovisning och att den ersättningsberättigade ska ha ett stort inflytande över hur den egna assistansersättningen fördelas/budgeteras.

Oavsett vilket inflytade den ersättningsberättigade ges över hur assistansersättningen fördelas bör det framgå klart av det avtal som tecknas mellan brukaren och anordnaren vilket bestämmande brukaren har över assistansens utformning. Som vägledning för att tillämpa lagen om assistansersättning när den enskilde söker förhöjd ersättning har Försäkringskassan i RAR 2002:6 till 10 § LASS angett att lönekostnader och andra anställningsförmåner lämpligen bör svara för 87 procent av timbeloppet och övriga kostnader för 13 procent. Försäkringskassan betonar dock att förhållandena kan variera mycket från individ till individ. En ersättningsberättigad som väljer att själv vara egen arbetsgivare för sina personliga assistenter får från den 1 juli 2008 inte göra någon vinst utan ett eventuellt överskott ska självmant återredovisas och betalas tillbaka till Försäkringskassan efter varje avräkningsperiod.

Vem kan beviljas personlig assistans?

1. Individer som lider av utvecklingsstörning eller autism.

2. Individer med en betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning efter hjärnskada i vuxen ålder orsakad av yttre våld eller kroppslig sjukdom.

3. Individer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som gör det omöjligt för dem att klara den dagliga livsföringen på egen hand. Funktionsnedsättningen får inte bero på normalt åldrande.

En förutsättning för att beviljas personlig assistans är att man har ett hjälpbehov på mer än 20 timmar per vecka med de grundläggande behoven. Med detta avses den dagliga hygienen, hjälp vid måltid, klä sig samt att kommunicera med andra. I de grundläggande behoven kan även annan kvalificerad hjälp ingå.

För att ha rätt till assistansersättning krävs även att man har ett eget boende och inte fyllt 65 år. Ansöker man om personlig assistans precis vid övergången till 65 års ålder så tittar försäkringskassan på när ansökan kommit dem till handa. Är ansökan inkommen senast dagen innan 65 årsdagen kan man beviljas personlig assistans. Man har rätt att behålla sin assistans livet ut. Man kan dock inte få utökad assistansersättning beviljad efter att man nått pensionsålder.

Att få assistansersättningen beviljad

Försäkringskassan fattar beslut om rätten till personlig assistans. Beslutet grundas på en ansökan om assistansersättning från den funktionsnedsatte. Många upplever detta som en komplicerad process och tvekar därför att göra en ansökan. Man kan då ta hjälp av ett assistansbolag som sköter myndighetskontakterna och stöttar dig genom processen. Många assistansbolag har dessutom egna jurister som har stor erfarenhet av arbetet men ansökan av assistansersättning.

Idag har ungefär 16 000 personer beviljats assistansersättning i Sverige och det är en ökning med över 50 % de senaste 12 åren. Detta är skattefri ersättning som ska betala för de merkostnader en funktionshindrad har i och med sitt handikapp. Trenden ser ut att hålla i sig och anledningen till det är framför allt att de som beviljats assistans innan de fyllt 65 år har rätt att behålla den livet ut. Här är exempel på andra bra informationssidor som har att göra med funtionsnedsättningar: